Dag 122.

urch så är det en sådan kväll man inte kan sova. jag känner mig ledsen i natt men vet inte varför kanske för att det ordnat sig för gubben nu och jag pustar ut och då kommer sorgen som ett brev på posten vi har varit isär alldeles för länge. det gör ont. det som verkligen är svårt just nu är att flickorna pratar om abort för 4 är lättare än 6 så långt håller jag med men vi har själar i alla 6 så det behöver inte kronglas mer tycker jag vi får försöka klara det ändå. jag kommer ju ha god hjälp av mina tjejer på 12 år och en nanny från ghana ifall han fortfarande är intesserad han har inte varit online på länge men jag tror han väntar på att stefan ska komma hem först. åter till lite krongel moder jord sa att hon bromsat in dom första liven in magen så vi kommer bli klara sammtidigt teoretiskt sett borde det ju gå. så jag kanske bara är i v. 15 då stämmer storleken på magen bättre så mindre är dom det kan jag tro på resten får vetenskapsmännen ta reda på när jag gör ul.