Buffelibuff.

Sitter på jobbet och känner när den lilla buffar i magen. Underbart! Jag har kännt h*n nästan dagligen sen jag började känna sparkar. Men nu med massa kalas och stress i helgen så har jag knappt kännt någonting. Så var lite orolig nu när ja började tänka efter hur längesen de var.. Men när man tänker på trollungar ;), nu buffar den på där inne och gör sig påminnd. Ni som har börjat känna era pyren, känner ni sparkar varje dag?

Annars tycker ja att de vart lite svårt att skriva dagbok nu, för dagarna flyter på, tiden har inte funnits och jag har inte riktigt kommit på vad jag ska skriva om.

Hur är det med er?

Kram