Bröstböld :(

Helgen skulle tillbringas i Sthlm, jag,Walter,min mamma och hennes kusin åkte upp i torsdags trots att jag under en längre tid känt mig dålig. Lite miljöombyte skulle göra susen hoppades jag på. För att klara fredagen ute på stan gick jag på Alvedon och Ipren, vi hade det jättemysigt trots min ofantliga smärta. På kvällen när vi kom hem igen tittade vi på bröstet, innan hade den vart röd men nu va den ilsket röd över hela. Ringde 1177 som koppla vidare till sjukan. Va tvungen att komma in på en ggn. Väl där blev det blodprov och div genomgång hur länge jag gått med detta. Nästan 3v svarade jag och de satte halsen, jag förklarade att jag ringt amningsmottagningen hemma, men att de inte tyckte jag behövde komma in. "Fortsätt stryk,duscha varmt,amma,pumpa etc" jag är så trött på de förslagen, inget har hjälpt! Feber á 40 har jag oxå haft länge. Fick testa pumpa när vi kom in på rummet (alla var med mig)..totalstopp och smärta big time. Fram tills då hade jag inte gråtit trots att jag haft så ont så länge och då brast det. Har nog aldrig gråtit så mkt. Efter ett tag blev det mer blodprov, det visade sig sen att alla prov visade skyhögt och via ultraljud såg de att jag hade bröstböld. Det blev tal om operation & att läggas in. Kom tillbaka till sällskapet som väntade i "vårt" rum, de kunde inte förstå hur långt det hela gått! Sen tog det inte lång tid innan jag blev inlagd på operation, legat där tills idag. Vid första tömningen fick de ut 1.2 dl var..det produceras hela tiden nytt, isatt drän. Att amma framställs ofta som rosaskimrande..visst om man ej får problem är det säkert så. Jag har dock en helt annan uppfattning. Dessutom hade det ej behövt gå så lång OM de hemma hade lyssnat på mig från första stund, & inte bara sett mig som en nojig förstaggns mamma.