Bråk igår kväll igen
Mujjan · 2013-09-08 · 477 visningar
Jag och Henrik hade en relativt bra kväll tills vi skulle sova. Då började det. :/ Han menade att jag tar honom för givet för han tycker att jag får allting, men det kan jag inte riktigt hålla med om. :/ Jag menade på att han tar mig för givet i hushållet. Han tjatade som på att är det så hemskt att jag tar disken om jag är hemma 50-60 timmar mer i veckan än honom? Att han vet att om några dagar är han ledig men då måste han göra ditt och datt och bära in ved osv. Jag har problem med min axel och min rygg tex. jag opererade axeln förra hösten snart ett år sedan och det är ju fortfarande inte bra. Plus min mage och jag har en ordentlig jävla foglossning så det är lite svårt för mig att huka mig ner och plocka upp den där veden för att gå fram och tillbaka.. Sen när han väl är ledig så klarar han inte av att sitta framför datorn en längre tid, han blir så rastlös så han väljer ju själv att gå ut och göra saker. Jag är så allergisk så att jag tex inte kan klippa gräset utan att jag blir super dålig...
Men jag tycker att jag också gör en himla massa här i huset. Jag lagar den mesta maten, jag har lagat maten oftare än honom, jag diskar mer, jag städar och bakar och jag eldar då och då. Så igår började han med att han gjort det mesta i huset med renoveringen och målningen och det. Det gjorde mig jävligt sur för jag vet inte hur många jävla gånger i vintras som jag stod inne och målade och målade och målade och han gick ut för att fixa med bilen som inte ens går att köra och som vi inte ens ska använda, eller att han gick och skulle prata med sin bror. Jag satt inne och målade och målade och slipade och tvättade och målade. Det var ju några gånger som han åkte hit och grejade och jag var på "jobbet" som jag hade då, men sen visade det sig att han inte gjort så jätte mycket ändå. Jag tycker att jag gjort väldigt mycket här i huset och han har också gjort en massa, men han tycker inte att jag gjort så mycket. Så nu har vi en massa skåpluckor som han totalt bara slutade göra och nu är allas jävla ansvar på att men du som är hemma kan inte du måla dem då? Jo men har jag inte målat lådorna tillräckligt? Har jag inte målat varenda jävla list tillräckligt? Kan man få lite uppskattning för det jag gör? Nej det är alltid något annat som: Det är Henriks tur att ta disken, men varför kan inte jag ta den då?
Henrik sade de när vi skulle flytta in att han skulle tvunget bli den som skulle ta disken jämt. I Helvete det är jag som får ta den när han inte orkar och jag tar den på min tur också. Nämnde igår att jag tycker att vi ska skaffa en bänkdiskmaskin, men helt plötsligt så lät han inte så jävla pepp på det längre. Jag har inga pengar så jag kan inte få ta en paus och åka till mamma, eller Emelie eller Johanna någon dag. :( jag håller på att bli tokig här. Och inte nog med att jag bara gör saker här, utan jag ställer upp och är barnvakt åt hans brorsbarn utan problem men då blir Henrik less om jag inte tagit disken eller hunnit börja med maten när han kommer från jobbet istället. :( Han plockar inte heller undan efter sig, om han äter eller väljer att dricka kaffet i vardagsrummet så lämnar han disken där på golvet, eller om han plockat fram för att vi ska äta frukost eller något liknande så lämnar han kvar allting och sätter sig antingen vid datorn eller går för att kolla till elden.. :/ Jag känner att jag blir så less och jag får ingen som helst uppskattning för något av det jag gör. :/ Utan det är alltid något annat som varför gjorde du inte det där eller var det så svårt att göra så då?
Det är inte meningen att klaga så mycket och visst kan jag väl ta disken då och då, men jag menar att kan jag inte få lite uppskattning för det jag gör? Jag vill inte bli som min mamma och hennes sambo eller som hans äldste bror och hans sambo. :/ Men samtidigt känns de lite som att jag bara blir bittrare och bittrare... Det är så mycket nu och mina hormoner spårar ur och jag är en sådan som alltid varit så jävla känslig. :( Men det skulle vara trevligt att inte bli tagen så himla mycket förgivet.. :/ Men jag hatar att man alltid ska ha så höga jävla förhoppningar som jag inte ens vet om jag kan uppfylla och sedan jag tål inte att bli ignorerad över huvudtaget...
(Men jag ska försöka att bättra mig och försöka göra det bättre här hemma så att jag slipper ha sådana här kvällar som denna helg har gett än så länge. :( Kanske blir det bättre mellan oss då....)
Men jag tycker att jag också gör en himla massa här i huset. Jag lagar den mesta maten, jag har lagat maten oftare än honom, jag diskar mer, jag städar och bakar och jag eldar då och då. Så igår började han med att han gjort det mesta i huset med renoveringen och målningen och det. Det gjorde mig jävligt sur för jag vet inte hur många jävla gånger i vintras som jag stod inne och målade och målade och målade och han gick ut för att fixa med bilen som inte ens går att köra och som vi inte ens ska använda, eller att han gick och skulle prata med sin bror. Jag satt inne och målade och målade och slipade och tvättade och målade. Det var ju några gånger som han åkte hit och grejade och jag var på "jobbet" som jag hade då, men sen visade det sig att han inte gjort så jätte mycket ändå. Jag tycker att jag gjort väldigt mycket här i huset och han har också gjort en massa, men han tycker inte att jag gjort så mycket. Så nu har vi en massa skåpluckor som han totalt bara slutade göra och nu är allas jävla ansvar på att men du som är hemma kan inte du måla dem då? Jo men har jag inte målat lådorna tillräckligt? Har jag inte målat varenda jävla list tillräckligt? Kan man få lite uppskattning för det jag gör? Nej det är alltid något annat som: Det är Henriks tur att ta disken, men varför kan inte jag ta den då?
Henrik sade de när vi skulle flytta in att han skulle tvunget bli den som skulle ta disken jämt. I Helvete det är jag som får ta den när han inte orkar och jag tar den på min tur också. Nämnde igår att jag tycker att vi ska skaffa en bänkdiskmaskin, men helt plötsligt så lät han inte så jävla pepp på det längre. Jag har inga pengar så jag kan inte få ta en paus och åka till mamma, eller Emelie eller Johanna någon dag. :( jag håller på att bli tokig här. Och inte nog med att jag bara gör saker här, utan jag ställer upp och är barnvakt åt hans brorsbarn utan problem men då blir Henrik less om jag inte tagit disken eller hunnit börja med maten när han kommer från jobbet istället. :( Han plockar inte heller undan efter sig, om han äter eller väljer att dricka kaffet i vardagsrummet så lämnar han disken där på golvet, eller om han plockat fram för att vi ska äta frukost eller något liknande så lämnar han kvar allting och sätter sig antingen vid datorn eller går för att kolla till elden.. :/ Jag känner att jag blir så less och jag får ingen som helst uppskattning för något av det jag gör. :/ Utan det är alltid något annat som varför gjorde du inte det där eller var det så svårt att göra så då?
Det är inte meningen att klaga så mycket och visst kan jag väl ta disken då och då, men jag menar att kan jag inte få lite uppskattning för det jag gör? Jag vill inte bli som min mamma och hennes sambo eller som hans äldste bror och hans sambo. :/ Men samtidigt känns de lite som att jag bara blir bittrare och bittrare... Det är så mycket nu och mina hormoner spårar ur och jag är en sådan som alltid varit så jävla känslig. :( Men det skulle vara trevligt att inte bli tagen så himla mycket förgivet.. :/ Men jag hatar att man alltid ska ha så höga jävla förhoppningar som jag inte ens vet om jag kan uppfylla och sedan jag tål inte att bli ignorerad över huvudtaget...
(Men jag ska försöka att bättra mig och försöka göra det bättre här hemma så att jag slipper ha sådana här kvällar som denna helg har gett än så länge. :( Kanske blir det bättre mellan oss då....)
En dagbok är en personlig berättelse, inte medicinsk rådgivning. Vid frågor om din hälsa eller graviditet – kontakta barnmorska eller ring 1177.