Bråk

Det blev bråk idag. Han kallade bebisem "äckelunge" och sa att han inte ville ha den. Att jag bara är egoistisk som inte tänker på honom och att det förstör han liv. Han sa att det är så enkelt att jag bara skulle ta och göra aborten för hans skull, men så enkelt är det inte för mig.

Var tog min lilla älskling vägen, som stöttade mig? Lessen.

Dessutom sa han till min 3 åriga dotter idag att jag är dum och elak och att jag inte borde vara mamma eftersom jag inte ens kan tänka på honom.

Fick ett raseriutbrott, säger man så till ett 3-årigt barn? Ellinor blev jätte ledsen och började gråta, han gick.

Upprörd. Ilsken. Och besviken.

Vad ska jag göra? Är jag egoistisk? Jag har tänkt på alla i hela familjen, jag vet att saker förändras. Ekonomiskt kommer det att fungera. Jag kommer kunna klara detta själv utan killen, jag gör allt för mina barn. Vem är jag att leka Gud och ta livet av något? Jag är uppväxt med att det är fel att göra abort om det inte finns en riktig anledning.

Ett barn är ett mirakel, en gåva som man ska ta hand om och vägleda. Älska.

Att vara mamma är det jag är bra på. Just nu det enda jag är bra på verka det som. :(