Bra och dåligt :/

Jag och sambon satt och pratade härom kvällen och kom fram till att det bara finns en person i vår vänskapskrets vi inte skulle anförtro våra barn åt. Världens gulligaste och snällaste kille som vi tycker sååå mycket om, men som saknar omdöme och förmåga att läsa djur och andra människor. Tycker han att någonting borde vara roligt för någon annan så kan han inte ta in att personen inte tycker det är kul, tex. Man måste liksom förklara för honom hur och vad man känner och först då trillar poletten ner. Så allt han vet om känslor och korrekt beteende är liksom inlärt. Vi tror att han har någon form av psykisk diagnos tyvärr, som sin mamma. Han lider också av ett spelmissbruk och har stora spelskuldet och NOLL tillgångar. Nu fick vi precis reda på att han ska bli pappa, och detta med en tjej han känt väldigt kort tid. De är förälskade, men hon känner verkligen inte honom och vi är rädda för vad som händer den dagen hans mindre attraktiva sidor kommer fram. Vi är minst sagt lite bekymrade! Hur ska han kunna ta hand om ett barn!? Samtidigt önskar vi honom ALLT gott och delar hans glädje och entusiasm. Men...ja, det blev tungt i hjärtat...