Bra men jobbig dag.
HannaA · 2013-09-16 · 418 visningar
Dagen började riktigt jobbigt!
Jag lämnade Filip på dagis och en fröken som inte brukar ta emot Filip tog emot honom. I vanliga fall känner mig trygg trots att Filip gnäller lite när han får gå till fröken, men han tystnar så fort de ska gå och leka. Nu fortsatte han att gråta, han grät grät och grät, trots att de gick in i lekrummet. Jag gick ut och tog på mig skorna men hörde honom gråta, och jag såg hur fröken var påväg in i köket. What?! Min gråtande lilla älskling lämnades alltså ensam inne i lekrummet (med andra barn, men ändå!). Behöver jag säga att jag höll på att börja gråta?! :/ Till slut tystnade han iallafall.. Men usch vilken ångest! Jag kände mig just då som världens sämsta mamma! :/
Jag tyckte även att hon tog emot Filip på fel sätt när han var ledsen.. Hon satte honom med ryggen mot sig, de andra brukar sätta honom med magen mot deras,så det blir mer "kramande" och tröstnade. Jag kanske bara är känslig, men mitt lilla hjärta har aldrig gråtit sådär förut när vi lämnat honom! Jag bävar för imorgon, men förhoppningsvis går det bättre då. Tack och lov så var han glad när jag kom och hämtade honom iallafall!! :)
När jag hade hämtat honom, ätit lunch och lagt honom för att sova middag så hade jag tid hos psykologen.. Riktigt jobbigt även idag! Vi gick igenom en hel del och jag höll på att bryta ihop flera gånger, jag gick därifrån med tårar i ögonen.. Men jag hoppas att det kan ge något bra i slutändan!
Jag åkte därefter och handlade, under den tiden ringde telefonen, det var från Telia!! Så på torsdag ska jag på intervju direkt hos Telia.. Det positiva är att jag har träffat de två som ska hålla i intervjun, jag arbetade väldigt nära den ena av dom när jag tidigare arbetade på Telia. Jag hoppas verkligen att jag kan få det!!
Är även en tankfull kväll.. är en sån där kväll då jag bara känner mig så otroligt dålig. Många tankar om att "jag är inte bra på någonting!" snurrar i huvudet på mig.. Alla min vänner är bra på någonting, några på sjunga, andra på baka, laga mat, dansa.. ja, och jag kan inget av det. Jag kan ställa upp för andra (dock inte för mig själv :/), men det gör ju de flesta ändå så hur gör det mig "speciell"?
ae... ska väl sluta besvära er med mina problem och knäppa tankar, var bara tvungen att skriva av mig lite! <3
Jag lämnade Filip på dagis och en fröken som inte brukar ta emot Filip tog emot honom. I vanliga fall känner mig trygg trots att Filip gnäller lite när han får gå till fröken, men han tystnar så fort de ska gå och leka. Nu fortsatte han att gråta, han grät grät och grät, trots att de gick in i lekrummet. Jag gick ut och tog på mig skorna men hörde honom gråta, och jag såg hur fröken var påväg in i köket. What?! Min gråtande lilla älskling lämnades alltså ensam inne i lekrummet (med andra barn, men ändå!). Behöver jag säga att jag höll på att börja gråta?! :/ Till slut tystnade han iallafall.. Men usch vilken ångest! Jag kände mig just då som världens sämsta mamma! :/
Jag tyckte även att hon tog emot Filip på fel sätt när han var ledsen.. Hon satte honom med ryggen mot sig, de andra brukar sätta honom med magen mot deras,så det blir mer "kramande" och tröstnade. Jag kanske bara är känslig, men mitt lilla hjärta har aldrig gråtit sådär förut när vi lämnat honom! Jag bävar för imorgon, men förhoppningsvis går det bättre då. Tack och lov så var han glad när jag kom och hämtade honom iallafall!! :)
När jag hade hämtat honom, ätit lunch och lagt honom för att sova middag så hade jag tid hos psykologen.. Riktigt jobbigt även idag! Vi gick igenom en hel del och jag höll på att bryta ihop flera gånger, jag gick därifrån med tårar i ögonen.. Men jag hoppas att det kan ge något bra i slutändan!
Jag åkte därefter och handlade, under den tiden ringde telefonen, det var från Telia!! Så på torsdag ska jag på intervju direkt hos Telia.. Det positiva är att jag har träffat de två som ska hålla i intervjun, jag arbetade väldigt nära den ena av dom när jag tidigare arbetade på Telia. Jag hoppas verkligen att jag kan få det!!
Är även en tankfull kväll.. är en sån där kväll då jag bara känner mig så otroligt dålig. Många tankar om att "jag är inte bra på någonting!" snurrar i huvudet på mig.. Alla min vänner är bra på någonting, några på sjunga, andra på baka, laga mat, dansa.. ja, och jag kan inget av det. Jag kan ställa upp för andra (dock inte för mig själv :/), men det gör ju de flesta ändå så hur gör det mig "speciell"?
ae... ska väl sluta besvära er med mina problem och knäppa tankar, var bara tvungen att skriva av mig lite! <3
En dagbok är en personlig berättelse, inte medicinsk rådgivning. Vid frågor om din hälsa eller graviditet – kontakta barnmorska eller ring 1177.