BM, motvalskärring och aggressioner..

Varit hos bm idag. Allt såg super ut. Hon låg med huvudet neråt, men hon sa att det antagligen bara var en tillfällighet. SF på 31cm och hjältat slog 139slag/minut.

Jag vet inte om jag är väldigt udda, men hela min graviditet tycks vara tvärtemot alla andras upplevelser. Jag tycker att det är helt okej att klappa mig på magen utan att be om lov, jag tycker det är charmigt när jag blir kallad tjockis och har ingenting emot att folk frågar vad det ska bli eller om jag ändrat mina matvanor. Jag tror inte heller att jag någonsin har varit så här glad.. :O

Andreas har börjat träffa tjejen som dumpade honom så jävlahårt förett tag sedan. Hon har honom runt lillfingret och jag är så jävla rädd för vad hon kan göra för att komma emellan mig, bebis och honom. Vi har precis fått en riktigt bra relation och allt kändes super, även om jag inte trodde att vi skulle bli ett par igen. Det spelar ingen roll att han säger att han inte kommer ge sig in i någonting om hon inte är absolut säker. Men vilken tjej skulle med huvudet på rätta stället gå in i en relation när killen i fråga ska bli pappa om knappt två månader? Jag försöker tänka mig att allt löser sig till det bästa tillslut och att jag kommer att bli en bra mamma även utan honom, men allt hade ju varit så jävla mycket skönare om vi kunde dela det. Suck!