Blir så less på min mamma
eelliinn · 2011-02-03 · 413 visningar
Jag blir så less på min mamma.
Jag har fått jobb nu så jag har jobbat första veckan, men eftersom jag har en timmes bilfärd till jobbet och en timme tillbvaka så blir det långa dagar och jag är mycket trött. Kräks emellanåt också, ca 2-3 gånger i veckan nu för tiden. Är mycket trött, och vilar och sover och slöar mycket. = får inget gjort.
Och när mamma ringer så tycker hon att vi borde dammsuga, att jag borde baka och bjuda över folk hit så att vi lär känna folk på nya orten och så. Hon har alltid hundra uppgifter åt mig och det är som att ingenting av det jag faktiskt fåt gjort duger. Sen så säger hon bara nedlåtande saker om min make, och om hur fruktansvärt jobbigt allting kommer att bli när barnet väl är fött. Efter varje telefonsamtal med mamma måste jag gråta...
Tack för den uppmuntran mamma! INTE!...
Likadant var det när vi var hembjudna till en familj för några dagar sedan. Totalt tre andra kvinnor som fått flera barn som nu är i tonåren. Den ena berätta värre historier än den andra. En av kvinnorna pratade om sina många missfall. En av kvinnorna pratade om att hon fått barn för tidigt allla gångerna, och att det första barnet kom tre månader för tidigt och var blått, och att allt var jättekritiskt och så vidare.
För någon som är gravid och orolig så att det räcker var det inte vad jag behövde höra, inte alls uppmuntrande ord! Jag behöver verkligen inte höra varken mammas eller andra kvinnors skräckhistorier. Jag förstår inte varför folk kan vara lite mer förstående när de vet att jag väntar barn! (Föresten det var ju för att de visste att jag väntar barn som samtalet om graviditeter och förlossningar började. Annars kunde man ju tänka att de inte visste om min graviditet, men de VISSTE! och det gör hela saker värre.)
Vad ska man göra för att folk ska bli mer upplyftande? Snart vågar jag väl inte prata om att jag är gravid eftersom det alltför många gånger leder till jobbiga samtal... Suck....
Nä nu måste jag hitta på något roligare, min mamma ska inte få förstöra denna kväll också. Det får hon inte så det så !!!!
:)
Jag har fått jobb nu så jag har jobbat första veckan, men eftersom jag har en timmes bilfärd till jobbet och en timme tillbvaka så blir det långa dagar och jag är mycket trött. Kräks emellanåt också, ca 2-3 gånger i veckan nu för tiden. Är mycket trött, och vilar och sover och slöar mycket. = får inget gjort.
Och när mamma ringer så tycker hon att vi borde dammsuga, att jag borde baka och bjuda över folk hit så att vi lär känna folk på nya orten och så. Hon har alltid hundra uppgifter åt mig och det är som att ingenting av det jag faktiskt fåt gjort duger. Sen så säger hon bara nedlåtande saker om min make, och om hur fruktansvärt jobbigt allting kommer att bli när barnet väl är fött. Efter varje telefonsamtal med mamma måste jag gråta...
Tack för den uppmuntran mamma! INTE!...
Likadant var det när vi var hembjudna till en familj för några dagar sedan. Totalt tre andra kvinnor som fått flera barn som nu är i tonåren. Den ena berätta värre historier än den andra. En av kvinnorna pratade om sina många missfall. En av kvinnorna pratade om att hon fått barn för tidigt allla gångerna, och att det första barnet kom tre månader för tidigt och var blått, och att allt var jättekritiskt och så vidare.
För någon som är gravid och orolig så att det räcker var det inte vad jag behövde höra, inte alls uppmuntrande ord! Jag behöver verkligen inte höra varken mammas eller andra kvinnors skräckhistorier. Jag förstår inte varför folk kan vara lite mer förstående när de vet att jag väntar barn! (Föresten det var ju för att de visste att jag väntar barn som samtalet om graviditeter och förlossningar började. Annars kunde man ju tänka att de inte visste om min graviditet, men de VISSTE! och det gör hela saker värre.)
Vad ska man göra för att folk ska bli mer upplyftande? Snart vågar jag väl inte prata om att jag är gravid eftersom det alltför många gånger leder till jobbiga samtal... Suck....
Nä nu måste jag hitta på något roligare, min mamma ska inte få förstöra denna kväll också. Det får hon inte så det så !!!!
:)
En dagbok är en personlig berättelse, inte medicinsk rådgivning. Vid frågor om din hälsa eller graviditet – kontakta barnmorska eller ring 1177.