Blev lite sårad.

Idag har vi myst på stan och hängt med vänner. Sista vännen gick vi och tog en öl med. Han är min vän från början men umgås numera med oss båda. Fick frågan hur det kändes nu när det gått ett tag och om sambons roll som pappa. Mkt bättre svarade jag. Har alltid varit ärlig om att jag är trött och att det inte alltid är rosa moln. Nu är det så då jag och Filippa har lärt känna varandra och jag vet mer vad hon tycker är kul. I samma veva som vi pratar om detta så säger sambon att hans bästa kompis inte tycker att vi är de ultimata föräldrarna?!?. Jo för att Filippa är inte stora samtalsämnet hela tiden, för att jag inte lägger upp 25 bilder om dan på facebook. För att jag inte pratar om hur hennes bajs ser ut m.m. Herre Gud!!! Gör de sakerna mig till en bra mamma?!! Han har inte barn själv kan tilläggas. Trodde aldrig att det skulle bli så. Jag visste inte hela innebörden med barn tills jag fick själv. Har högre tröskel med okända barn mer med. Innan kunde jag reagera på skrikiga och gnälliga barn, nu hör jag det knappt. Det finns ju inget som säger att Filippa kommer att va snäll för evigt. Jag reagerade på det han sa för att jag kan känna mig kass emellanåt av andra anledningar. Hade jag inte behövt äta, städa, tvätta och gå på toa så hade jag lekt med henne jämnt!!! Hatar att jag blir så påverkad av allas åsikter om mitt barn!