BIM #4
MadameDeNoir · 2013-01-21 · 621 visningar
Måndag 21 Januari 2013 , kl : 00.11
BIM , Försök #4
Klockan slog just över till mitt BIM-datum .. Och jag svimmar snart av ren skräck .. Idag kommer jag verkligen gå på toa en gång i halvtimmen .. Jag är totalt livrädd att jag ska få mens den här gången också. Då vet jag inte vad jag gör. Jag orkar inte det här mer. Jag har inte lika starkt psyke som alla er andra som har väntat 8-14 månader innan ni fått plus. Jag klarar inte det här mer snart. Snart ger jag fan upp känns det som. Denna eviga väntan och längtan börjar äta upp mig inifrån , och det går fort !! Förra gången jag fick mens kändes det psykiskt som om någon slog mig över käften så hårt att käken hade gått av. Jag grät i 5-6 dagar efter det. Jag pallar inte det här mer. Och snälla (förlåt för bitterheten , absolut inget illa menat mot någon alls) , snälla jag ber er , kom inte med nåt jävla "men ge inte upp , det är snart din tur" , eller "tänk inte så mycket på det så ska du se att det går" .. Snälla skona mig från det lösa artighets-tröstandet. Jag är för arg på naturen , och på min kropp som vägrar .. Jag orkar inte höra samma uppmuntranden jag fått höra i 4 månader nu , men utan resultat. (säger inte att det är ert fel att jag inte är gravid , säger bara att jag är trött på alla försök att uppmuntra mig och ge mig förhoppningar , när jag ändå bara får mens hela tiden)
Nu tänker jag halvt dö i soffan , titta på en film och hoppas tafatt på att tankarna kan skingra sig liiite i alla fall. Fan för allt det här.
BIM , Försök #4
Klockan slog just över till mitt BIM-datum .. Och jag svimmar snart av ren skräck .. Idag kommer jag verkligen gå på toa en gång i halvtimmen .. Jag är totalt livrädd att jag ska få mens den här gången också. Då vet jag inte vad jag gör. Jag orkar inte det här mer. Jag har inte lika starkt psyke som alla er andra som har väntat 8-14 månader innan ni fått plus. Jag klarar inte det här mer snart. Snart ger jag fan upp känns det som. Denna eviga väntan och längtan börjar äta upp mig inifrån , och det går fort !! Förra gången jag fick mens kändes det psykiskt som om någon slog mig över käften så hårt att käken hade gått av. Jag grät i 5-6 dagar efter det. Jag pallar inte det här mer. Och snälla (förlåt för bitterheten , absolut inget illa menat mot någon alls) , snälla jag ber er , kom inte med nåt jävla "men ge inte upp , det är snart din tur" , eller "tänk inte så mycket på det så ska du se att det går" .. Snälla skona mig från det lösa artighets-tröstandet. Jag är för arg på naturen , och på min kropp som vägrar .. Jag orkar inte höra samma uppmuntranden jag fått höra i 4 månader nu , men utan resultat. (säger inte att det är ert fel att jag inte är gravid , säger bara att jag är trött på alla försök att uppmuntra mig och ge mig förhoppningar , när jag ändå bara får mens hela tiden)
Nu tänker jag halvt dö i soffan , titta på en film och hoppas tafatt på att tankarna kan skingra sig liiite i alla fall. Fan för allt det här.
En dagbok är en personlig berättelse, inte medicinsk rådgivning. Vid frågor om din hälsa eller graviditet – kontakta barnmorska eller ring 1177.