Bebis, kläder och kön
jvsm · 2013-02-22 · 398 visningar
Vad tiden rusar egentligen! (Snälla tomte/kung vinter/lyckogubbe-whateveryournameis! - kom med lite mer pengar! Mamma är fattig... )
Idag går jag in i vecka 29 (28+0) om vi ska gå efter det datum som barnmorskan fick skriva på mödraintyget tll FK, som uloperatören skrev in i journalen en månad efter RUL (Det datum som inte stämmer, egentligen är det 27+5!).
Illbattingen därinne, herr Kryp, är idag circus 38,8cm. Om man får lita till de här gravidkalendrarna. Han buffas lite i tid och otid, gärna när jag tänker på honom *älskade unge* - lite som "ja mamma, jag är här, coola ned lite". Ringde och pratade med förlossingen för en stund sedan, berättade för dem att det troligen var matförgiftning och inget annat - då buffades han därinne. Karatespark mot naveln.
Jag drömde att jag fått ut honom inatt. Fast det var en riktigt konstig dröm. Han hade bara "trillat ur" magen, som en sårskorpa som trillar av, haha. Sedan låg det en bebis här som vi pysslade om, och vi skulle mata upptäckte vi att det inte alls var en pojke, utan en liten tjej... :-) Makens kommentar till det hela var "Och vi som köpt så mycket kläder i pojkfärger". Haha. Men jag tycker de passar lika bra på en tjej!
Varför måste nyfödda tjejer ha pastellfärger och rosa? Jag hade inte rosa som bebis. Vitt visserligen, och gult, men resten var brunt och mörkblått. Sådana färger var det 1979... Jag kan sedan räkna antal rosa och röda plagg som jag bar som barn på mina fingrar. Det var inte många nämligen, aldrig gillat sådana färger. Hade en röd trödja i 2-3 års åldern.Min minste lillebror använde den mest. Jag hade en rosa klänning när jag var 8-9. Den användes till jul och nyår. Jag hade en rosa kjol när jag var 4-6 år. Den använde jag för att mormor sytt den. Jag hade en röd klänning som farmor köpt - i velour, i 4-års åldern. Den använde jag inte många gånger, mamma gjorde om den till en kjol sedan som jag bara använde om allt annat i garderoben var smutsigt... Sedan hade jag en röd fintröja när jag var 10-11 år. Jag hade köpt en likadan vit och svart också men den röda använde jag bara till julen... Så om nu Krypet kommer ut som i drömmen (eehee) och visar sig vara en liten tjej får hon väl stå ut med att ha mycket blått, turkos, grönt och så. ;-) Blir ungen det minsta lik mig och min make kommer kläderna ändå lekas i, i alla väder. Då spets och sött och gulligt kommer inte behövas, oavsett vad det visar sig att Krypet har mellan benen! :-)
Fast jag är helt övertygad om att Krypet är en pojke ju, tre ul (ett VUL i v11) och tre olika operatörer har sett penis. Om det inte är bevis nog vet jag inte. Men jag räknar med att han är en liten han. Det gör vi båda två. Vi räknar med att det blir en liten Jonatan och inte en Ester. En liten grabb som kommer få följa med pappa ut i skogen, meka bil med oss och troligen också bli bättre på att baka än mamma... :-) Blir han hälften så händig som sin pappa och bättre i skolan än sin mamma ser jag ljust på framtiden. :-) Och vem vet, kanske tar han våra musikaliska kunskaper ett steg längre och blir pianist! Jag har med flit vägrat slänga ut pianot ur vår trånga lägenhet, jag har planerat att spela för och med bebis, när han kommer ut....
Längtar!
Idag går jag in i vecka 29 (28+0) om vi ska gå efter det datum som barnmorskan fick skriva på mödraintyget tll FK, som uloperatören skrev in i journalen en månad efter RUL (Det datum som inte stämmer, egentligen är det 27+5!).
Illbattingen därinne, herr Kryp, är idag circus 38,8cm. Om man får lita till de här gravidkalendrarna. Han buffas lite i tid och otid, gärna när jag tänker på honom *älskade unge* - lite som "ja mamma, jag är här, coola ned lite". Ringde och pratade med förlossingen för en stund sedan, berättade för dem att det troligen var matförgiftning och inget annat - då buffades han därinne. Karatespark mot naveln.
Jag drömde att jag fått ut honom inatt. Fast det var en riktigt konstig dröm. Han hade bara "trillat ur" magen, som en sårskorpa som trillar av, haha. Sedan låg det en bebis här som vi pysslade om, och vi skulle mata upptäckte vi att det inte alls var en pojke, utan en liten tjej... :-) Makens kommentar till det hela var "Och vi som köpt så mycket kläder i pojkfärger". Haha. Men jag tycker de passar lika bra på en tjej!
Varför måste nyfödda tjejer ha pastellfärger och rosa? Jag hade inte rosa som bebis. Vitt visserligen, och gult, men resten var brunt och mörkblått. Sådana färger var det 1979... Jag kan sedan räkna antal rosa och röda plagg som jag bar som barn på mina fingrar. Det var inte många nämligen, aldrig gillat sådana färger. Hade en röd trödja i 2-3 års åldern.Min minste lillebror använde den mest. Jag hade en rosa klänning när jag var 8-9. Den användes till jul och nyår. Jag hade en rosa kjol när jag var 4-6 år. Den använde jag för att mormor sytt den. Jag hade en röd klänning som farmor köpt - i velour, i 4-års åldern. Den använde jag inte många gånger, mamma gjorde om den till en kjol sedan som jag bara använde om allt annat i garderoben var smutsigt... Sedan hade jag en röd fintröja när jag var 10-11 år. Jag hade köpt en likadan vit och svart också men den röda använde jag bara till julen... Så om nu Krypet kommer ut som i drömmen (eehee) och visar sig vara en liten tjej får hon väl stå ut med att ha mycket blått, turkos, grönt och så. ;-) Blir ungen det minsta lik mig och min make kommer kläderna ändå lekas i, i alla väder. Då spets och sött och gulligt kommer inte behövas, oavsett vad det visar sig att Krypet har mellan benen! :-)
Fast jag är helt övertygad om att Krypet är en pojke ju, tre ul (ett VUL i v11) och tre olika operatörer har sett penis. Om det inte är bevis nog vet jag inte. Men jag räknar med att han är en liten han. Det gör vi båda två. Vi räknar med att det blir en liten Jonatan och inte en Ester. En liten grabb som kommer få följa med pappa ut i skogen, meka bil med oss och troligen också bli bättre på att baka än mamma... :-) Blir han hälften så händig som sin pappa och bättre i skolan än sin mamma ser jag ljust på framtiden. :-) Och vem vet, kanske tar han våra musikaliska kunskaper ett steg längre och blir pianist! Jag har med flit vägrat slänga ut pianot ur vår trånga lägenhet, jag har planerat att spela för och med bebis, när han kommer ut....
Längtar!
En dagbok är en personlig berättelse, inte medicinsk rådgivning. Vid frågor om din hälsa eller graviditet – kontakta barnmorska eller ring 1177.