Bara en liten åsikt

Ett förhållande för mig handlar bla om tillit, öppenhet, ärlighet och väldigt mycket kärlek. (en hel del annat också men orka rabbla upp det just nu :) )

Man ska våga, vilja och kunna prata med varandra om allt.

Man ska definitivt inte gå bakom ryggen på varandra.

Blir så förvånad när tjejen skriver hur mycket hon längtar efter ett barn när mannen i förhållandet vill vänta. Tjejen skiter i vad mannen tycker och slutar i smyg med preventivmedel. Detta är för mig att gå bakom ryggen! Jag fattar verkligen inte hur man kan vara så jäkla egoistisk.

Så jag säger det: När du sen blivit gravid, Bli inte förvånad och sitt inte och var ledsen och tyck synd om dig själv när killen inte vill ha barnet och att han inte ens vill ha ett förhållande med dig längre. Tyck inte att det är konstigt att han känner sig sviken, du har ju för sjutton ljugit honom rakt upp i ansiktet.

Hur vore det att tänka sig in i motsatt situation?

Man är två om ett barn....

Visst kan man som ensam mamma uppfostra ett barn själv och det går bra, det säger jag inte.

Jag ville bara tala om att i ett bra förhållande är man öppna och ärliga mot varandra. Där man accepterar varandras olika tycke och tänk men att man sen kanske kan kompromissa om saker och ting.

Att skaffa barn är inte som att shoppa ny jacka på postorder!