Att nått liksom fattas ibland?
baby87 · 2011-12-22 · 435 visningar
God kväller :)
Sitter vid datorn, inget intressant alls att pyssla med, SUCK!
Älskoo är i badrummet, dushat & grejjar nu med att smörja sig med alla dessa hudkrämer (är värre än mig haha )
Men, beror väl på att han har nått kroniskt eksem, har varit torr i huden & kliat sönder sig sedan han var 4 år gammal & fick det första gången....
När det är som värst är han full med knölar & sår, till & med i huvudet, ser ut som om han har tonvis med mjäll stackarn!
Men, för några veckor sedan, drog jag med honom till en hudläkare i kommunen, hon kollade på honom & berättade direkt vad han hade för hudåkomma.
Inget vi hört talas om tidigare, inte ens han fast han varit till hur många läkare som helst under åren :S
Men, är som sagt kroniskt, blir bättre om man sover bra, är lugn & mår bra inombords, annars blir det mkt värre, kliar bara mer & mer ju dåligare han mår & ju mindre sömn han fått, helt enkelt både pysiskt & fysiskt :S
Huden producerar inte hudfett som vi andra " friska" har normalt.
Han fick lära sig massor, även jag, hur vi ska göra för att han ska må så bra som möjligt & slippa den värsta klådan på nätterna osv.
Men det värsta med allt var att Julia, ärvt den här hudåkomman till 100 %, det har bara inte brutit ut än :S
Även lill*n i magen kommer ärva det av sin far.....
Inget man önskat dom, men får se till att smörja in dom båda mkt från början, hemligheten är att hålla huden mjuk jämt, så vi smörjer på Jullisen fulla muggar både morgon & kväll :)
Varför är karlar så himla tysta av sig egentligen?
Hade min karl tex pratat av sig mera om känslor osv hade han kanske sluppit oroa sig över allt & få klåda över allt han tänker på?
MEN, karlar är inte såna, inte några jag känner ialf ;)
Men om man inte får den kontakten med den man lever ihop med, är det nått fel då?
På förhållandet, på mig eller på honom?
Jag undrar mkt, pratat om det tidigare i dagboken här, men man slår det åt sidan, för man har ett barn & ett till på väg, orka tjafsa & må dåligt för småsaker då, men det finns ju alltid där ändå.....
känslan av att nått fattas mellan oss numera..........
Aja, inte ska man grubbla över småsaker inte, alla har man sina problem.
Vi är lyckliga & kära, firat 5 år nyligen, har snart 2 barn & ett fint hus vi äger, jobb båda två, fina familjer som vi alltid kan räkna med, varför haka upp mig på en enda grej som JAG tycker är fel i vårat förhållande?!
Ingen aning, vi tjejer är väl lite såna, ska analysera allt hela tiden ;)
Nu ska vi käka lite popcorn & mysa framför Kärleken Checkar In på Tv4 Film, sen hoppa i säng, i morgon är dagen före Julafton <3
NAtti natti!
Sitter vid datorn, inget intressant alls att pyssla med, SUCK!
Älskoo är i badrummet, dushat & grejjar nu med att smörja sig med alla dessa hudkrämer (är värre än mig haha )
Men, beror väl på att han har nått kroniskt eksem, har varit torr i huden & kliat sönder sig sedan han var 4 år gammal & fick det första gången....
När det är som värst är han full med knölar & sår, till & med i huvudet, ser ut som om han har tonvis med mjäll stackarn!
Men, för några veckor sedan, drog jag med honom till en hudläkare i kommunen, hon kollade på honom & berättade direkt vad han hade för hudåkomma.
Inget vi hört talas om tidigare, inte ens han fast han varit till hur många läkare som helst under åren :S
Men, är som sagt kroniskt, blir bättre om man sover bra, är lugn & mår bra inombords, annars blir det mkt värre, kliar bara mer & mer ju dåligare han mår & ju mindre sömn han fått, helt enkelt både pysiskt & fysiskt :S
Huden producerar inte hudfett som vi andra " friska" har normalt.
Han fick lära sig massor, även jag, hur vi ska göra för att han ska må så bra som möjligt & slippa den värsta klådan på nätterna osv.
Men det värsta med allt var att Julia, ärvt den här hudåkomman till 100 %, det har bara inte brutit ut än :S
Även lill*n i magen kommer ärva det av sin far.....
Inget man önskat dom, men får se till att smörja in dom båda mkt från början, hemligheten är att hålla huden mjuk jämt, så vi smörjer på Jullisen fulla muggar både morgon & kväll :)
Varför är karlar så himla tysta av sig egentligen?
Hade min karl tex pratat av sig mera om känslor osv hade han kanske sluppit oroa sig över allt & få klåda över allt han tänker på?
MEN, karlar är inte såna, inte några jag känner ialf ;)
Men om man inte får den kontakten med den man lever ihop med, är det nått fel då?
På förhållandet, på mig eller på honom?
Jag undrar mkt, pratat om det tidigare i dagboken här, men man slår det åt sidan, för man har ett barn & ett till på väg, orka tjafsa & må dåligt för småsaker då, men det finns ju alltid där ändå.....
känslan av att nått fattas mellan oss numera..........
Aja, inte ska man grubbla över småsaker inte, alla har man sina problem.
Vi är lyckliga & kära, firat 5 år nyligen, har snart 2 barn & ett fint hus vi äger, jobb båda två, fina familjer som vi alltid kan räkna med, varför haka upp mig på en enda grej som JAG tycker är fel i vårat förhållande?!
Ingen aning, vi tjejer är väl lite såna, ska analysera allt hela tiden ;)
Nu ska vi käka lite popcorn & mysa framför Kärleken Checkar In på Tv4 Film, sen hoppa i säng, i morgon är dagen före Julafton <3
NAtti natti!
En dagbok är en personlig berättelse, inte medicinsk rådgivning. Vid frågor om din hälsa eller graviditet – kontakta barnmorska eller ring 1177.