ARG och irriterad.

Igår kom bonusbarnen för att vara här i 2 veckor. Vi ska åka på semester. Börjar få ångest över hur det kommer att gå. De kan vara rätt så intensiva och jag börjar känna mig mindre och mindre motiverad att krypa omkring på golvet och leka. Ställer gärna upp på att läsa en bok, titta på film, duka fika osv. Men detta skrikande och vilda lekande som 5 åringen roar sig med är lite mer än vad mina nerver klarar av, har blivit extremt ljudkänslig.

Fick en rätt dålig start på kvällen igår då 5 åringen hoppade som en vilde i sin säng och dunkade i väggen. Sedan så konstaterade jag att barnen lyckast slarva bort en lösmage och en bebis till en gravid "barbie" docka jag köpt till barnen. Jag hade varit tydlig med att man var tvungen att vara mycket försiktig med dockan. Jag vet att man inte kan kräva att en 3 och 5 åring ska kunna hålla reda på så små saker men jag känner mig ändå besviken, irriterad och arg. Det känns bara liksom hur djävla svårt ska det vara att vara försiktig och ordningsam en enda gång.

Ja ja jag vet att det är slöseri med tid och energi att vara på dåligt humör och jag gör mitt bästa för att inte visa det för barnen, läser sagor, plockar fram kritor och ritpapper osv. Men på insidan bara bubblar det, försöker intala mig själv att jag bara är överkänslig pga alla hormoner.

När jag gick och la mig igår var magen hård som en sten och min sambo fick massera min nacke länge innan lyckades somna.