Arg, men mest ledsen :(

Ringde min pappa för at gratta honom på födelsedagen...Vilket tevligt samtal d utvecklade sej till..NOT!! :( D första han sa va att du vet väl att d första din bebis får gå igenom i livet e en avtändning, vilken bra början. Sen e d ju bara å hoppas på att han lr hon inte stöter på nån liknande substans i livet för då e d kört, lr me den starten kan man ju säga att d e kört redan från början. Din bebis har ju ingen framtid alls.. Snacka om att kunna såra ens känslor! Fast varför blir jag förvånad? Varje gång jag pratat me honom slutar d i tårar för min del..:( Sen har han mage stt fråga om vi ska ses på fredag..Tyvärr känner jag mej tvungen att tacka ja eftersom han e ju ändå Iggys morfar å dom ses inte så ofta.. Å visst, till en viss del har han ju rätt... Me den medicin jag äter e d en risk på 50/50 att bebis får avtändning efter förlossning. Men för att minska risken ska jag gå ner till en tredjedel av den dos jag har idag inför förlossningen å andra sidan kan jag inte sluta me medicinen för då får jag abstinens, å d e absolut inte bra för barnet plus att d e ju absolut inte bra varken för mej lr bebis om jag tar ett återfall pga att jag slutar me medicinen (Buprenotex)... D e känsligt som d e ändå, utan hans kommentarer... Oroar mej mycket tack vare mina mediciner som jag inte kan sluta me under grav..