Arg bebis, ledsen mamma.

Det är så himla jobbigt. Jag tror inte Sixten blir mätt längre, och sist hade ju inte vikten ökat som den ska. Jag tänkte väcka honom inatt för mat men han sov så gott så jag ville inte störa honom. Jag försöker sluta med amningsnappen men det blir bara skrik och brottningsmatch. Varför är det inte som jag trodde att det skulle vara... Att amma är ett riktigt helvete och jag börjar undra om det är värt det. Jag vet hur dåligt jag skulle må av att ge honom flaska men det känns inte som jag har nåt val. Nästa vecka på BVC kommer jag säkert få order att ge minst ett mål ersättning per dag. Det kommer leda till mindre amning vilket jag definitivt inte vill. Fyyy Fabian alltså. Det här är fan inte värt det. Jag ska kämpa ett tag till men tanken på att jag kanske svälter min son... Vill inte må så här mer. Vill bara att han ska bli en go liten knubbis... Ska titta på min ammande son och gråta lite mer...