Aptit och Oro
JessicaMaria · 2012-12-12 · 315 visningar
Aptit
Jag har de senaste åren haft lite problem med aptiten och krympt ur alla mina kläder, speciellt byxorna. Nu efter jag blivit gravid (5+4) så har min aptit blivit mycket, mycket större och min vikt har ökats. Så mina jeans passade äntligen utan att det hängde löst! Dom passade FÖR bra.. nästan så jag inte ryms i dem nu längre ens. Jeans problem minsann! Men jag trivs bäst nu i mjukisbyxorna och använder dem nu medans jag ska och shoppa bättre och bekvämare byxor i nästa vecka! När började ni använda mammakläder annars?
Oro
Har börjat känna en viss oro nu. Nu började tankarna som jag inte vill tänka på. "Tänk om jag får missfall", "Tänk om något är fel", "Tänk om jag anstränger mig för mycket så det skadar bebisen".. Tänk om och tänk om!
Försöker tänka positivt ändå, för jag är så glad över graviditeten och upplever många obeskrivliga känslor som man börjar känna inom sig!
Har annars inte berättat om graviditeten för mina närmaste ännu. Har haft en känsla om att jag borde vänta lite med det, känns bättre så. Däremot har ju min sambo inte kunnat hålla truten om nyheten utan berättat över denna lycka för sina nära, kära och bekanta :P Kanske jag borde berätta jag med, ifall så nyheten inte framkommer via någon annan eller via rykten!
När berättade ni för andra om er graviditet?
Jag har de senaste åren haft lite problem med aptiten och krympt ur alla mina kläder, speciellt byxorna. Nu efter jag blivit gravid (5+4) så har min aptit blivit mycket, mycket större och min vikt har ökats. Så mina jeans passade äntligen utan att det hängde löst! Dom passade FÖR bra.. nästan så jag inte ryms i dem nu längre ens. Jeans problem minsann! Men jag trivs bäst nu i mjukisbyxorna och använder dem nu medans jag ska och shoppa bättre och bekvämare byxor i nästa vecka! När började ni använda mammakläder annars?
Oro
Har börjat känna en viss oro nu. Nu började tankarna som jag inte vill tänka på. "Tänk om jag får missfall", "Tänk om något är fel", "Tänk om jag anstränger mig för mycket så det skadar bebisen".. Tänk om och tänk om!
Försöker tänka positivt ändå, för jag är så glad över graviditeten och upplever många obeskrivliga känslor som man börjar känna inom sig!
Har annars inte berättat om graviditeten för mina närmaste ännu. Har haft en känsla om att jag borde vänta lite med det, känns bättre så. Däremot har ju min sambo inte kunnat hålla truten om nyheten utan berättat över denna lycka för sina nära, kära och bekanta :P Kanske jag borde berätta jag med, ifall så nyheten inte framkommer via någon annan eller via rykten!
När berättade ni för andra om er graviditet?
En dagbok är en personlig berättelse, inte medicinsk rådgivning. Vid frågor om din hälsa eller graviditet – kontakta barnmorska eller ring 1177.