ÄNTLIGEN.

Jag har berättat för far min!
Somnade halv 4 i natt för jag hade sån ågren om att berätta det för min far, mamma visste samma dag jag gjorde gravtestet men nu när typ hela mitt jobb vet om detta kändes det knäppt! Vad skulle jag va rädd för, egentligen! Mitt liv och mina beslut! Jag har en underbar kille som de gillar osv, det enda jag oroade mig för var hans tänkande med jobb och lägenhet! Det var väl det jag var rädd för, alla dessa diskussioner fram och tillbaka! Men nu tvingade min mor om att jag skulle säga det!
Och jag tog fram mitt ultraljuds kort på den lille och han undra först vad det var, och då sa jag att du ska bli morfar! Han sken upp som en sol och sa vad roligt! Han tog det bättre än mamma till och med haha, vad var jag rädd för?? Helt underbart att ha sagt detta nu och det är ju faktist de som ska veta först eller bland dom första iaf!
Nu kan jag kanske sova om nätterna! Nu är det bara nedför, känns så mycket lättare, mamma kan börja sticka osv haha! Nu vill jag bara ha en lägenhet men det är inte det lättaste! Puss mamma och pappa :*