Alltid något
superkatten · 2012-12-02 · 330 visningar
Tänk att det alltid ska vara något som händer i denna familj..i bland bra saker i bland mindre bra saker.
Förra veckan var jag hemma med en dunder kanon förkylning, på tisdagen så skulle mannen och hans äldsta åka i väg och handla på kvällen.
Reser mig från soffan och känner att det börjar rinna, hojtar till och säger vänta åk inte..tror att vattnet gick. Mannen blev inte så där super glad över mitt spratt. Men det var inte vattnet utan blod, blod och åter blod.
Paniken kommer och det är ett samtal till förlossningen som blir, där de ber oss åka in på en gång.
Sätta sig i bilen med en miljon tankar som flyger och far genom huvudet.
Jag blir kvar onsdag (mindre roligt då jag får ligga i ett förlossningsrum), blödningen avstannar redan på tisdag kvällen som tur är.
Det visar sig att moderkakan som setat så fint nu sjunkit ner och blivit en placenta previs marginalis. Tack för den lixom. Men där av allt blod. (puh).
På torsdagen får jag åka med en "vacker" sjukskrivning fram tills den 6/1-13, de upptäckte även att bäbisen vägde lite som läkaren utryckte det. 837 gram för att vara exakt.
Så att det som står nu på schemat är vila, vila och åter vila. Inga tunga lyft eller hastiga rörelser...jätte kul INTE! Men det ska nog gå det också.
Ska tillbaka till master of the master den 13 december för att nu följa upp allting och vikt på bäbis.
Förra veckan var jag hemma med en dunder kanon förkylning, på tisdagen så skulle mannen och hans äldsta åka i väg och handla på kvällen.
Reser mig från soffan och känner att det börjar rinna, hojtar till och säger vänta åk inte..tror att vattnet gick. Mannen blev inte så där super glad över mitt spratt. Men det var inte vattnet utan blod, blod och åter blod.
Paniken kommer och det är ett samtal till förlossningen som blir, där de ber oss åka in på en gång.
Sätta sig i bilen med en miljon tankar som flyger och far genom huvudet.
Jag blir kvar onsdag (mindre roligt då jag får ligga i ett förlossningsrum), blödningen avstannar redan på tisdag kvällen som tur är.
Det visar sig att moderkakan som setat så fint nu sjunkit ner och blivit en placenta previs marginalis. Tack för den lixom. Men där av allt blod. (puh).
På torsdagen får jag åka med en "vacker" sjukskrivning fram tills den 6/1-13, de upptäckte även att bäbisen vägde lite som läkaren utryckte det. 837 gram för att vara exakt.
Så att det som står nu på schemat är vila, vila och åter vila. Inga tunga lyft eller hastiga rörelser...jätte kul INTE! Men det ska nog gå det också.
Ska tillbaka till master of the master den 13 december för att nu följa upp allting och vikt på bäbis.
En dagbok är en personlig berättelse, inte medicinsk rådgivning. Vid frågor om din hälsa eller graviditet – kontakta barnmorska eller ring 1177.