Allmän oro

Behöver bara skriva av mig lite .. Oron för många saker stiger .. Gården jag och min fästman bor på ägs av min mor och hennes sambo , och dom kanske ska gå isär nu , vilket i värsta fall betyder att vi måste flytta här ifrån om vi inte har finansiella möjligheter att ta över gården. Då står vi kanske med en flytt från vårat drömhem på halsen , och vem vet , jag kanske är gravid redan nu ? Och sen är det en massa bråk mellan mamma och mig , och jag är rädd att hon inte kommer låta mig vara så självständig som jag vill den dagen jag blir gravid och sen när jag får barn. Hon kommer lägga sig i , ge mig pikar och bete sig som en skolfröken. Det gör hon redan , påpekar hur jag sköter hemmet , tvätten och min egen kost och hälsa. Hon kommer ju förmodligen inte bli bättre när jag blir med barn. Så även fast vi har vårat drömhem här , så vet jag inte om jag vill bo så nära henne när den dagen kommer. Åååååh dilemma ....

Sen börjar ju oron stiga inför fertilitets-frågan .. Vi är inne på försöksmånad #10 , så möjligheten att något är fel kryper ju allt närmre .. Och visst vore det väl skönt med en utredning och få veta om det är något fel , men samtidigt så vill man ju inte att det ska finnas något fel. För OM det finns ett fel , så finns ju också chansen att det är ett obotligt fel. Jag vet , jag tänker för mycket , men jag är sån. Jag övertänker och oroar mig i förväg.

Igår och idag så har jag varit fruktansvärt värme-intolerant. Så fort jag blir för varm så mår jag illa och blir yr , känns nästan som om jag ska svimma. Jag blir illamående när jag ätit mig mätt , och får jättesnabbt blodsockerfall igen. Jag har haft ont som fan i magen , ryggen och bäckenet sen 3 dagar efter ÄL .. Meeen jag har varit skengravid 7-8 månader i rad nu , så jag viftar bara bort alla symtom som sken .. Bättre att bli positivt överraskad.