AJ AJ AJ SOM FAN :D

v 38+1 och jag kan verkligen märka skillnad på kroppen jämfört med förra veckan.

Jag har varit förskonad från hemska sammandragningar (visst har jag haft några men inte alls så mycke som man kan få beskrivet för sig)

Dock märker jag skillnaden i hur jag sover (som en stock om Fredrik ligger breved) sen är det tungt som fasen o släpa runt på magen. Jag har molvärk i magen till och från, det går helt klart att uthärda.!

Men mest är det en magkänsla av att kroppen håller på att göra sig redo att kläcka bebis. Det lixom känns i hela kroppen. Äsch jag ger upp. Det går inte att förklara känslan!

Jag har haft lite svårt att ta in att det ska komma en bebis. Min bebis.
Men igår när jag satt i bilen och skulle till barnmorskan höll jag på att börja gråta.
En vacker dag kommer Larven att sitta breved sin pappa och skrika när det är fotboll på tv. (nä, vi vet inte om det blir en kille eller tjej) men ändå. vissa beteenden och intressen går ju i arv och jag fruktar att fotbollsintresset kommer vara ett av dom.. SUCK!

Men men, suck it up. Snart. SNART är det dax!