Ahhrgg!

Just nu finns det inget min Sambo gör rätt. Han kommer hem från jobbet, och går direkt ut i garaget och pysslar. Kommer in och äter, och går sen ut igen. Kommer in för att sova...

Jag känner mig osynlig! Och ensam. Hemma hela dagarna, inget annat att göra än att tänka på krämpor och hur allt ska gå??

Vet att det är mycket hormoner som talar just nu, men det är ändå tungt.

Försöker prata med honom, men då hamnar han bara i försvars ställning. Han är inte den som moget förstår vad jag behöver just nu.

Inte lätt för någon av oss.

Och så har jag sen en vecka tillbaka drabbats av Kristallsjukan. Inte kul!! Allt snurrar när man böjer sig o tittar uppåt, eller ligger ner. Lite tungt just nu.

Men magen växer... och mår bra hoppas jag. Lilla Bebbe.:)

Ultraljud på Tisdag. Gulp. På Fostervattenprov-info.

Längtar/fasar...

Hoppas hjärtat slår....