8+0 nu blir det snart bättre, jag känner det på mig!

Fortfarande trött och bakiskänsla men det känns.ändå som att det hela börjar dämpa sig lite, tror jag i alla fall :-). Nu vill jag inte klaga mer om det utan fokusera på den glädje som allt detta faktiskt bär med sig! Om allt går vägen ska det ju faktiskt bli en liten bebis av detta! Det är helt otroligt! Samtidigt som det är väldigt roligt så finns det saker jag tänker på och oroar mig över som jag inte gjorde första gången. Hur ska man hinna med två och känna att man kan ge av sin kärlek så att vår första lilla prins inte känner sig.åsidosatt? Hur ska förlossningen gå? Kommer jag behöva bli igångsatt eller kommer bebisen igång i tid denna gång? Bm har tidigare sagt att jag nog inte kommer att få lov att gå över tiden med tanke på Villes storlek när han kom... Inget kommer väl ändå vara sig likt men man tänker ju ändå... Sen vet man ju vilken del av förlossningen som man inte längtar till om man säger så ;-). Men, men! Inget jag kan styra över ändå så jag ska försöka njuta av graviditeten allt vad jag kan eftersom vi inte planerar att skaffa mer än 2 barn, så det blir min sista om allt går väl....