50 dagar

Sen första mensdagen.. Ingen ny mens i sikte. Jag försår inte. Min kropp är ur fas fortfarande sen p-staven. Aldrig mer p-stav om det ska vara så här krångligt! Vet inte rikigt vad jag ska hitta på.. Går ju bara och väntar men den kommer aldrig, har lixom inte ens mensvärk längre.. Och inte sjutton blir det någon ägglossning heller så försöka bli gravid är inte lätt.. Försöker verkligen hålla hurmöret uppe när jag träffar mina gravida vänner, (är jätte glad för deras skull!) Men nog fasiken hade jag också velat vara i deras sits...

Har börjat jogga lite lätt men vovven.. Äntligen! Har velat vänta tills han varit gammal nog och nu fyller han 1år om 2 veckor.. Stora vovven min! =) Så nu jäklar blir det löpa utav... Skönt att göra något som får tiden att gå.. Sambon försår inte rikigt varför det är så viktigt att skaffa barn just nu utan att det skulle vara lika ok om de blir nästa år.. men tiden går ju.. Hade inte alls kännts lika stressat om jag vore 10 år yngre.. Men tiden går ju, om man vill ha fler än ett barn.. Och det är vi båda överens om.. Är bara rädd att det inte ska gå vägen alls det här.. Men men, det finns ju folk som jobbar med att göra hormonpiller och provrösbefruktingar så det går väl så småning om det med.. positivt tänkande var det va? Har ju inte försökt länge alls.. (har en förmåga att alltid tro det värsta bara)..

MIn 89 åriga farmor bröt foten ihelgen.. ack så tapper hon är.. Hon sitter på sängkanten och dricker näringsdryck för att sjukhusmaten inte smakar bra :) Ont i foten har hon inte heller... Tokig och världens goaste =)