50/50

Idag är dagen med stort D! För idag är det äntligen dax för att se vrt lilla hjärta igen. Om några timmar är det dags för RUL. Trodde aldrig att jag skulle få uppleva den här dagen. Måste nästan nypa mig i armen. Men gud så nervös jag är. Har läst så mycket trist på nätet. Tänk om vrt lilla hjärta inte är friskt, tänk om det inte ens lever. Att sköterskan säger "tyvärr" Kände ju tidiga sparkar som sedan försvann. Senaste veckorna har / TROR jag iaf känt av rörelse. Inga buffar utan mera att ngn kittlar, drar med ett finger på insidan. Men så får jag för mig att det bara är inbillning! Har inte visat magen på jobb än. Men får vi tummen upp idag. Så är det nog många som blir förvånade över den stora kulan imorn :))