4 dagar kvar..
anli · 2010-05-30 · 498 visningar
mycket hände förra veckan, jag hann bli livrädd men även lugnad.. tillväxtul gick bra och lill hjärtat hade ökat till 2500 minst så han räknas inte som en tillväxthämmad bebis utan bara liten.. Men som sagt, min mamma, alla mina syskon, jag och min första son ligger mellan 2500-3000 i vikt när vi föddes, så de kanske inte är så konstigt ändå.. Men dom skrämde mig ordentligt, eller iaf min barnmorska.
Efter alla lugnande besked föregående vecka känner ja mig trygg inför vad denna vecka bjuder på. I morgon måndag gör vi en sista mätning på tillförseln från moderkakan och sedan så är sista dag för kotten att komma av sig själv innan onsdag för på torsdag görs ett kjejsarsnitt som planerat. Kännslan är dubbel, en del av mig hoppas att han kommer innan, en annan säger att nu kan du lika gärna stanna å götta på dig till på torsdag:)
Men på torsdag morgon har jag mitt lilla hjärta i min famn, på torsdag morgon har jag två vackra barn, på torsdag morgon kommer ja få uppleva precis samma obegränsad kärlek som ja känner varje gång ja tittar på lucas till en helt ny människa... helt magiskt, snart är vi fyra.
Lucas verkar lite orolig, frågar hur möjligheterna ser ut att ångra sig nu.. alltså att inte skaffa ett syskon. Han e så orolig att vi inte ska hinna med honom samtidigt som han säger att han förstår ju att mamma måste ta hand om den lilla när den behöver det. Han frågar min sambo om han kommer tycka lika mycket om dem båda, klart sådana känslor väcks.. J är ju inte lucas riktiga pappa.. J förklarar så vackert att det inte är blodsbandet som gör att man älskar någon utan den person man är samt att man lever tillsammans och är en familj.. ja det är inte lätt att vara snart sju år och aldrig behövt dela varken mamma eller pappa eller sambo j med någon annan utan att hela tiden varit i centrum...
Jag ska göra allt för att han ska känna sig trygg nu i början, att han ges möjlighet att känna tycka tänka.. han är så älskad min vackra lucas, han ska aldrig behöva fundera på det..
Nu ska ja sova snart igen, och hoppas på att dagarna går fort...
ha en fin vecka alla gooa
Efter alla lugnande besked föregående vecka känner ja mig trygg inför vad denna vecka bjuder på. I morgon måndag gör vi en sista mätning på tillförseln från moderkakan och sedan så är sista dag för kotten att komma av sig själv innan onsdag för på torsdag görs ett kjejsarsnitt som planerat. Kännslan är dubbel, en del av mig hoppas att han kommer innan, en annan säger att nu kan du lika gärna stanna å götta på dig till på torsdag:)
Men på torsdag morgon har jag mitt lilla hjärta i min famn, på torsdag morgon har jag två vackra barn, på torsdag morgon kommer ja få uppleva precis samma obegränsad kärlek som ja känner varje gång ja tittar på lucas till en helt ny människa... helt magiskt, snart är vi fyra.
Lucas verkar lite orolig, frågar hur möjligheterna ser ut att ångra sig nu.. alltså att inte skaffa ett syskon. Han e så orolig att vi inte ska hinna med honom samtidigt som han säger att han förstår ju att mamma måste ta hand om den lilla när den behöver det. Han frågar min sambo om han kommer tycka lika mycket om dem båda, klart sådana känslor väcks.. J är ju inte lucas riktiga pappa.. J förklarar så vackert att det inte är blodsbandet som gör att man älskar någon utan den person man är samt att man lever tillsammans och är en familj.. ja det är inte lätt att vara snart sju år och aldrig behövt dela varken mamma eller pappa eller sambo j med någon annan utan att hela tiden varit i centrum...
Jag ska göra allt för att han ska känna sig trygg nu i början, att han ges möjlighet att känna tycka tänka.. han är så älskad min vackra lucas, han ska aldrig behöva fundera på det..
Nu ska ja sova snart igen, och hoppas på att dagarna går fort...
ha en fin vecka alla gooa
En dagbok är en personlig berättelse, inte medicinsk rådgivning. Vid frågor om din hälsa eller graviditet – kontakta barnmorska eller ring 1177.