20+5

Orolig till tusen hela tiden, känns verkligen jätte jobbigt att ha denna känsla jämt och ständigt. Kommer det gå vägen, eller kommer detta gå åt pipan?! Rädslan att föda alldeles för tidigt finns där hela tiden och jag vet att jag inte alls borde oroa mig men när man har en tidig födelse i bagaget så är det omöjligt att inte vara orolig! Vill verkligen gå en fullgången graviditet, men misstänker att jag inte får uppleva det. Min mor har fött alla sina tidigt, och jag verkar ha ärft den försvagningen som gör att bebisen inte kan hålla Sig därinne tiden ut. Och att jag dessutom skaffar så tätt nu kan nog göra att jag föder ännu tidigare? Problemet är att förra graviditeten gick det bara att stoppa förlossningen i två dygn för jag fortsatte att öppna mig trots droppet. Så det finns ingen som helt möjlighet att förutse någonting vilket känns jätte jobbigt. Så min oro kommer bestå till efter vecka 30 för då kan jag gå med på att föda barn för då är förutsättningarna så mycket större. Fram till dess är risken så stor och sker de inom snar framtid går det garanterat åt helvete... Och att jag dessutom känner av varenda sammandragning gör saken inte bättre..