1 månad som mamma
emsan13 · 2013-08-29 · 289 visningar
Igår blev Lucas 4 veckor gammal och en månad på lördag! Fort har det gått! även fast 4 veckor inte är så mycket så känns det som vi levt detta liv längre.
Jag tycker även att livet med barn har fallit sig så naturligt. Hade nog tänkt att känslan skulle vara som när man är barnvakt men så är det ju absolut inte! Det är verkligen en helt annan känsla när det är ens egen unge. Och så är man ju tillsammans dygnet runt, man lär känna varandra på ett annat nytt sätt. Och kärleken till honom är ju helt obeskrivlig!! Den blir bara större och starkare för varje dag som går. Måste ju erkänna att på bb hade jag en dålig timme (alla känslor och hormoner och omställningen) att jag tyckte vi kunde lämna bebis där och åka hem själva. Nu skulle jag bli helt galen om jag inte fick umgås och vara med honom. Minst 20 timmar/dygn =) Ska ha barnvakt nästa fredag för första gången då vi ska ut äta middag och fira en 25 åring, börjar förbereda mej nu ;)
Vi hade lite problem i början att få Lucas att gå upp i vikt. Då han var stor när han kom (4505g) blev han tillmatad så hans blodsocker inte skulle sjunka. Och han tog inte bröstet så bra, jag har små bröstvårtor men stora bröst så han fick inte tag ordentligt. Kämpade på med amning på bb men han blev snabbt van att maten skulle komma fort och på en gång. Så även att han fick tag om bröstet tack vare amningsnapp så sög han inte ordentligt utan blev bara frustrerad och arg. Men vi kämpade på med amning och så ersättning efteråt och i måndags på BVC var han äntligen förbi födelsevikten med 4655g =) och han har vuxit från 54,5cm (vid födseln) till 57,5 cm! Så vi har en lång grabb.
Livet som mamma är helt fantastiskt (vissa dagar mer än andra ;)) och jag njuter av varje minut jag får med vår underbara son <3
Jag tycker även att livet med barn har fallit sig så naturligt. Hade nog tänkt att känslan skulle vara som när man är barnvakt men så är det ju absolut inte! Det är verkligen en helt annan känsla när det är ens egen unge. Och så är man ju tillsammans dygnet runt, man lär känna varandra på ett annat nytt sätt. Och kärleken till honom är ju helt obeskrivlig!! Den blir bara större och starkare för varje dag som går. Måste ju erkänna att på bb hade jag en dålig timme (alla känslor och hormoner och omställningen) att jag tyckte vi kunde lämna bebis där och åka hem själva. Nu skulle jag bli helt galen om jag inte fick umgås och vara med honom. Minst 20 timmar/dygn =) Ska ha barnvakt nästa fredag för första gången då vi ska ut äta middag och fira en 25 åring, börjar förbereda mej nu ;)
Vi hade lite problem i början att få Lucas att gå upp i vikt. Då han var stor när han kom (4505g) blev han tillmatad så hans blodsocker inte skulle sjunka. Och han tog inte bröstet så bra, jag har små bröstvårtor men stora bröst så han fick inte tag ordentligt. Kämpade på med amning på bb men han blev snabbt van att maten skulle komma fort och på en gång. Så även att han fick tag om bröstet tack vare amningsnapp så sög han inte ordentligt utan blev bara frustrerad och arg. Men vi kämpade på med amning och så ersättning efteråt och i måndags på BVC var han äntligen förbi födelsevikten med 4655g =) och han har vuxit från 54,5cm (vid födseln) till 57,5 cm! Så vi har en lång grabb.
Livet som mamma är helt fantastiskt (vissa dagar mer än andra ;)) och jag njuter av varje minut jag får med vår underbara son <3
En dagbok är en personlig berättelse, inte medicinsk rådgivning. Vid frågor om din hälsa eller graviditet – kontakta barnmorska eller ring 1177.