11+6

Jag mår så sjukt mycket bättre. Idag har jag bara varit glad, sprallig och mitt gamla vanliga jag. Dock mycket trött. Imorgon har jag äntligen gått 12 hela veckor. Om beräkningarna stämmer. Idag när jag tittade i babyböcker i bokhandeln så fick jag en så hemsk tanke. "Tänk om det inte ens är någon bebis i min mage"? Jag kanske är skengravid? Tänk om de inte hittar något där inne? Det enda beviset jag har är två graviditetstest (som jag faktiskt har sparat). Plusset var jättestarkt på båda och visade sig direkt. Men är de verkligen 99% säkra? Är det vanligt att känna såhär?

Längtar så fruktansvärt mycket tills den 30e. MVC. Äntligen. Känns som en evighet sen vi var där, men det är bara 6 veckor sen. Dock har jag vant mig rejält mycket vid att vara gravid. Turbulenta veckor, minst sagt. Nu är jag mest lugn, ligger hemma på sofflocket och läser böcker, tänker på bebisnamn, klappar den lilla bulan, och längtar.

Vi planerar att flytta ihop snart. Ska flytta in hos honom först, och hyra ut min lägenhet till hans lillasyster. Se hur det fungerar. Behöver extremt mycket närhet just nu. Vill bara kramas hela tiden. Tvärtom mot hur jag var för några veckor sen. Då ville jag skrika så fort han pussade mig. Skönt att det har förändrats.

Det är lagom att skriva här en gång i veckan. Kommer att vara kul att ha sen. Känns bättre att skriva här än i pappersdagbok. Anonymt, sparas i digitalt format för evigt, lätt att skriva ut sen. Antar att man glömmer hur det var när knytet väl är ute i världen.