100 Dagar
Ullko · 2012-10-18 · 383 visningar
100 dagar har jag varit gravid. Då har jag bara 180 dagar kvar ungefär, Det känns superskumt hur tiden har gått. Kissa jag inte på stickan igår? Var vi inte på första ul nyss? Det är bara 6 dagar kvar tills vi ska till spec.mvc i Borås (hoppas dem är snälla!) och bara 28 dagar kvar tills RUL. Inte klokt!
Men livet rullar på. Helgen som gick blev superbra. Min älskade D kunda hålla sig ifrån avslöja oss vår lilla hemlighet på fredagen (fast han nästan höll på att försäga sig en gång). Lördagen kom och överraskningen blev precis som jag tänkt mig. Eller ja, reaktionerna var fantastiska (filmbevis finns!) Men det bästa var mamma som såg helt nollställd ut, hon hade INGEN ANING - så för att svara på mitt tidigare db-inlägg - Nej, mammor vet inte allt. Vilket gjorde att överraskningen blev så mycket härligare. Å nästa helg kommer mamma och pappa ner till oss för att de ska köpa mat-lamm av syster M, å då hoppas jag att pappa har tagit med sig vårt gamla dockhus som vi hade som små. Det är ett jättefint rött hus med svart tak, tre våningar med 4 rum + badrum + kök + hallar med trappa som går ända nerifrån och upp. Huset i sig är ca 130 cm högt och 140 cm brett och är helt hemmagjort av min far. Å nu hoppas jag att få denna pärla så min lilla framtida knodd kan ha glädje av vilken skicklig morfar denna har <3 (Å blir det en PojkRex så kan han få actionfigurer iform av superman och batman så kan de bli sambo och flytta in i detta fina hus ;) hehe)
Annars rullar livet som sagt på. Tog ett mentalt jobbigt beslut i förrgår - ett studieuppehåll pga min försämrade syn det senaste året som bara stressar upp mig, och stressen i sig är varken bra för mig eller bäbben. Så även om detta kändes jobbigt att inse sina begränsningar, så ska jag ta detta halvår innan bäbben kommer att ladda om mina batterier, sedan vara mammaledig med den lilla och förhoppningsvis kommer jag kunna återuppta mina studier ht 2014 :)
En annan positiv nyhet för mig är att jag äntligen börjar skymta förändringar på min kropp och i synnerhet på magen - jag har aldrig varit "smal" (inte sen jag hoppade in i tonåren iaf) men när jag ligger ner så sjunker ju magen ihop, men nu när man ligger ner kan man faktiskt se den lilla bulan nertill som är början på min bebismage och det känns fantastiskt! Älskar den där lilla bulan och älskar det som finns innanför den där bulan ofantligt mycket!
Nu ska jag gå och mata bulan med lite spagetti och några köttbullar med ketshup ^^
Men livet rullar på. Helgen som gick blev superbra. Min älskade D kunda hålla sig ifrån avslöja oss vår lilla hemlighet på fredagen (fast han nästan höll på att försäga sig en gång). Lördagen kom och överraskningen blev precis som jag tänkt mig. Eller ja, reaktionerna var fantastiska (filmbevis finns!) Men det bästa var mamma som såg helt nollställd ut, hon hade INGEN ANING - så för att svara på mitt tidigare db-inlägg - Nej, mammor vet inte allt. Vilket gjorde att överraskningen blev så mycket härligare. Å nästa helg kommer mamma och pappa ner till oss för att de ska köpa mat-lamm av syster M, å då hoppas jag att pappa har tagit med sig vårt gamla dockhus som vi hade som små. Det är ett jättefint rött hus med svart tak, tre våningar med 4 rum + badrum + kök + hallar med trappa som går ända nerifrån och upp. Huset i sig är ca 130 cm högt och 140 cm brett och är helt hemmagjort av min far. Å nu hoppas jag att få denna pärla så min lilla framtida knodd kan ha glädje av vilken skicklig morfar denna har <3 (Å blir det en PojkRex så kan han få actionfigurer iform av superman och batman så kan de bli sambo och flytta in i detta fina hus ;) hehe)
Annars rullar livet som sagt på. Tog ett mentalt jobbigt beslut i förrgår - ett studieuppehåll pga min försämrade syn det senaste året som bara stressar upp mig, och stressen i sig är varken bra för mig eller bäbben. Så även om detta kändes jobbigt att inse sina begränsningar, så ska jag ta detta halvår innan bäbben kommer att ladda om mina batterier, sedan vara mammaledig med den lilla och förhoppningsvis kommer jag kunna återuppta mina studier ht 2014 :)
En annan positiv nyhet för mig är att jag äntligen börjar skymta förändringar på min kropp och i synnerhet på magen - jag har aldrig varit "smal" (inte sen jag hoppade in i tonåren iaf) men när jag ligger ner så sjunker ju magen ihop, men nu när man ligger ner kan man faktiskt se den lilla bulan nertill som är början på min bebismage och det känns fantastiskt! Älskar den där lilla bulan och älskar det som finns innanför den där bulan ofantligt mycket!
Nu ska jag gå och mata bulan med lite spagetti och några köttbullar med ketshup ^^
En dagbok är en personlig berättelse, inte medicinsk rådgivning. Vid frågor om din hälsa eller graviditet – kontakta barnmorska eller ring 1177.