10+0

Idag går jag in i v. 11 (10+0) & det känns fantastiskt! Har redan sett lille bebis i magen, och inom kort väntar ännu ett UL då KUB ska göras. Oron kring missfall var väldigt intensiv i början av min graviditet, och sedan avtog rädslan markant. Men nu sitter jag här igen och googlar missfall i v. 11 osv. Känns som att jag kommit så långt & jag hoppas så innerligt att allt ska gå vägen hela graviditeten ut! Räknar ner dagarna till när missfallsrisken "går över" (vet att det alltid finns risker) och drömmer mig bort, haha. Nåja. Nojar inte lika mycket som sist iaf!

Efter KUB ska vi släppa nyheten för familj och vänner. Pojkvännens familj har fortfarande ingen aning om bebis i magen, så vi ser fram emot att berätta & visa bilder för allihopa <3 Känns inte som att graviditeten går att dölja så länge till, mitt konstanta illamående, tröttheten, den svullna magen.. Tighta tröjor är omöjligt att ha på mig sedan en tid tillbaka, såvida jag inte vill visa upp min pruttmage vill säga..

Vet att det är lite tidigt, men pojkvännen och jag har redan köpt bebis första body! En söt liten sak från Newbie som bebis kommer få ha när h*n växt till sig lite. Även om jag sett bebis på VUL så känns det overkligt. Kommer nog inte förstå det fören jag känner h*n. Sparkar, bök & kullebyttor. Ååå, längtar!