♥ bombnedslag

Jag vet inte hur jag ska beskriva känslan. Det var så övermäktig och uppfyllande och nervsprängande så jag nästan började gråta. Men på ett bra sätt, hela jag fylldes av en sån intensiv lycka att det var svårt att uthärda.

Jag och min sambo var och hälsade på min pappa och hans familj ( sambo + två barn) i går. Fram emot kvällstimmarna var det bara jag, fredric och min pappa som att var vakna så vi drog igång ett parti kort.

Och medans vi satt vid köksbordet i deras nya radhus så började jag sakta glida in en fantasi om hur det skulle bli när barnet har kommit. Jag föreställde mig våran lilla skatt springa runt i köket högt skrattandes, lekte jagis med mina lillebröder, och jag föreställde mig det så jävla väl att jag nästan kunde se honom/henne framför mig och hela jag fylldes av en sån stor lycka och kärlek att dom nästan fick ruska i mig för att jag skulle återvända till verkligheten.

Och det var då det verkligen slog mig att det inte är någon overklig fantasi längre, vi ska verkligen ha barn på riktigt! En alldeles levande, verkligen mjuk todd, en liten avbild av oss två. Det är ingen hopplös önskedröm längre.

Jag är gravid på riktigt, och vi ska ha barn på riktigt. Först nu har jag fattat det. Det tog mig alltså mer än 2 månader att fatta vad den där stickan jag pissade egenligen betyder.

Och sedan dess har jag med jämna mellanrum slagits av en sån obeskriv lycka att det är helt ofattbart! Jag ser på min sambo helt annorlunda, jag ser på mig själv helt annorlunda, på våran framtid, på allt.

Livet har helt plötsligt blivit så ljust och vackert igen. Bekymmer är borta, för vad betyder väl dem när man ska bli mamma?

Åh herregud, jag visste inte att sådan lycka som min existerade på jorden! :D